Om du inte ännu har hittat informationen du söker, kan du bekanta dig med vanliga frågor nedan.
Frågor beträffande nivåklasserna
Varför följer Publikationsforum-klassificeringen inte rangordning i enlighet med impact factors?
Vad betyder volymbaserad klassificering?
Publiceringskanalens nivå har ändrats, används den nya eller den gamla nivåklassen?
Vad är nivå 0?
Frågor beträffande användningen av klassificeringen och finansieringsmodellen
Favoriserar klassificeringen eller finansieringsmodellen publicering av tidskriftsartiklar på bekostnad av andra publikationstyper?
Favoriserar klassificeringen eller universitetens finansieringsmodell internationell publicering?
Hur beräknas finansieringsandelen som grundar sig på publikationer för universiteten?
Varför får klassificeringen inte användas för bedömning av en enskild forskare?
Hur bestäms ”JUFO-poängen”?
Frågor beträffande publikationstyper
Hur bestäms nivån om både konferensen och förläggaren och/eller serien har bedömts?
Varför bedöms konferenser i Publikationsforumet?
Varför bedöms bokförläggare i Publikationsforumet?
Frågor beträffande sökning av och förslag på publiceringskanaler
Varför har publiceringskanalen som jag föreslagit inte ännu heller bedömts?
Varför finns det ingen beteckning vid nivån av publiceringskanalen som jag söker?
Vad ska jag göra om jag inte hittar publiceringskanalen som jag söker på Publikationsforumets lista?
Vad ska jag göra för att få min egen publiceringskanal med i Publikationsforumet?
Frågor beträffande nivåklasserna
Varför följer Publikationsforum-klassificeringen inte rangordning i enlighet med impact factors?
Clarivate journal impact factor (JIF) varierar mellan vetenskaps- och forskningsområden, så det kan finnas även stora skillnader mellan impact factors för tidskrifter som olika paneler (t.ex. panelen för kemi och panelen för materialteknik) fört till samma nivå. Inte heller mellan de olika forskningsområdena som en panel företräder är JIF nödvändigtvis jämförbar, utan beror på områdets storlek, citeringspraxis och flera andra faktorer.
Panelerna har instruerats att fästa uppmärksamhet på olika forskningsområdens tidskrifters representation i de högre nivåerna. Av detta följer att somliga av tidskrifterna på nivå 1 kan ha högre JIF än somliga av till nivå 2 förda tidskrifter, även inom en och samma panel. I en del paneler har JIF-siffror betonats mer än andra citerings- eller kvalitetsindikatorer (Source Normalized Impact per Paper (SNIP), SCImago Journal Rank (SJR), European Reference Index for the Humanities (ERIH) samt Norges och Danmarks nivåindelningar) som finns till stöd för panelernas bedömningsarbete.
Tidskrifternas impact factors varierar också i enlighet med artikeltyperna. Översiktsartiklar samlar i medeltal fler citeringar än originalartiklar, så review-tidskrifters JIF-siffror är relativt höga. Panelerna har ombetts att fästa uppmärksamhet vid att det till nivåerna 2 och 3 inte skulle samlas oproportionerligt mycket tidskrifter som fokuserar på översiktsartiklar. Således har review-tidskrifter med högre JIF-värde kunnat föras till en lägre nivåklass än tidskrifter som publicerar originalforskning som fått lägre JIF-värde.
Vad betyder volymbaserad klassificering?
Med publikationsvolym avses antalet inhemska och utländska vetenskapliga artiklar (tre års medeltal) som utkommer i en publikationsserie årligen. I uppdateringsbedömningen får panelerna föra 25 procent av seriernas på sin panels lista sammanlagda artikelantal (nivåerna 1-3) till nivåer 2 och 3, och på motsvarande sätt 10 procent till nivå 3.
Tidigare räknades samma procentandelar utifrån antalet tidskriftstitlar, vilket på artikelnivå ledde till ett ojämnt slutresultat mellan olika de vetenskapsområdena, eftersom just de ledande tidskrifterna inom många naturvetenskapliga och medicinska områden är större i sin volym. Däremot har forskningsproblem som anknyter till en viss kulturell och historisk situation inom samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper en viktig betydelse. Inom dessa områden är forskningsparadigmen och -frågorna mångahanda, och publikationsverksamheten skingras till relativt små internationella och nationella tidskrifter.
Publiceringskanalens nivå har ändrats, används den nya eller den gamla nivåklassen?
Nivåklassen bestäms enligt den nivå som gällde under bokens eller artikelns utgivningsår. Om publiceringskanalen ännu är oklassificerad under utgivningsåret, används den första nivån som publiceringskanalen har fått. Om publiceringsåret är till exempel 2013 och kanalen har för första gången bedömts år 2014, får publikationen nivåklass enligt klassificeringen från år 2014.
Bedömningshistorien finns i JUFO-portalen.
Vad är nivå 0?
Det är inte frågan om en nivåklass, till vilken publiceringskanaler skulle väljas utifrån vissa kriterier. Beteckningen 0 vid nivån betyder enbart att publiceringskanalen i fråga inte enligt bedömningspanelernas åsikt uppfyller något av kriterierna för nivå 1. Till denna grupp hör kanaler av många slag och många nivåer från facktidningar och tvivelaktiga open access-tidskrifter till universitetens egna publikationsserier. Även en högklassig publiceringskanal kan också först få beteckningen 0 för den skull att den är nyligen grundad och panelen inte ännu kan bedöma dess innehåll. Nivå 0-kanaler kan alltså innehålla även sakligt referentgranskade vetenskapliga artiklar och böcker som förtjänar att bli uppmärksammade t.ex. vid utvärderingar av en enskild forskare.
Nivåbeteckningen 0 ger inte publiceringskanalen någon speciell status, utan den är ur klassificeringens synvinkel likvärd en publiceringskanal som inte hör till Publikationsforumet. Syftet med Publikationsforumet är inte att lista alla existerande publiceringskanaler, utan endast de för det finländska vetenskapssamfundet relevanta vetenskapliga kanalerna (i vilka publikationer av i huvudsak publikationstyperna A1-A4 och C1 utkommer). Klass 0 är alltså inte en egen Publikationsforumskategori för till exempel fackliga och populära eller andra icke-referentgranskade publiceringskanaler.
Tidigare användes benämningen ”övriga identifierade publiceringskanaler” för 0-klassen och beteckningen för dess nivåklass var - . I undervisnings- och kulturministeriets förordning beträffande beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (Finlex: 526/2014) talas det likväl om ”publikationer på nivå 0”, så styrgruppen beslöt att förenhetliga benämnings- och beteckningspraxis. Andra än till Publikationsforumets nivåer 1, 2 eller 3 godkända publiceringskanaler hör alltså till ”nivå 0” och nivåklassens beteckning i JUFO-portalen är 0.
Frågor beträffande användningen av klassificeringen och finansieringsmodellen
Favoriserar klassificeringen eller finansieringsmodellen publicering av tidskriftsartiklar på bekostnad av andra publikationstyper?
Utöver vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga konferenser innefattar Publikationsforum-klassificeringen också vetenskapliga bokserier och bokförläggare. Klassificeringen täcker alltså likaväl inom humanvetenskapernas publikationsverksamhet viktiga vetenskapliga samlingsverksartiklar och enskilda verk som tidskriftsartiklar. I finansieringsmodellen får enskilda verk fyra gånger större vikt än artiklar, så modellen beaktar den större arbetsmängden som enskilda verk kräver jämfört med en artikel.
Favoriserar klassificeringen eller universitetens finansieringsmodell internationell publicering?
I finansieringsmodellen delas inte publikationer som utkommit i internationella och inhemska publiceringskanaler i skilda kategorier, utan publikationernas viktkoefficient bestäms utifrån publikationstyp, publiceringskanalens nivåklass, och från år 2021 också öppen tillgång.
Till Publikationsforumsnivåerna 2 och 3 har i huvudsak förts internationella vetenskapliga forum, vilkas vanligaste publiceringsspråk är engelska. Inom humanvetenskaperna har till nivå 2 likväl godkänts inhemska finsk- eller svenskspråkiga publikationsserier och bokförläggare, som täcker forskning rörande det finländska samhällets, den finländska kulturens eller historians särdrag möjligast brett. Fast antalet finsk- och svenskspråkiga publiceringskanaler på nivå 2 är mycket mindre än engelskspråkiga, utges en avsevärt stor del av de inom humanvetenskaperna producerade finskspråkiga referentgranskade publikationerna i dessa.
Artiklar och enskilda verk som publicerats i en internationell och inhemsk kanal i samma nivåklass får en lika stor viktkoefficient. Likaså får en artikel eller enskilt verk som publicerats i en inhemsk kanal på nivå 2 en större vikt än en internationell publikation på en lägre nivå (till exempel ett enskilt verk hos en inhemsk bokförläggare på nivå 2 motsvarar tolv artiklar publicerade i en internationell tidskrift på nivå 1).
I Publikationsforum-klassificeringen bedöms vetenskaplig kvalitet – och vetenskap är internationellt. Nivån återspeglar inte nödvändigtvis forskningens samhälleliga genomslagskraft, men det är inte heller Publikationsforumets syfte. Förstås är det inom humanvetenskaperna inte nödvändigtvis meningsfullt att bedöma vetenskaplig och samhällelig relevans var för sig. Att leta efter denna balans lämnas för sakkunnigpanelerna att avgöra.
Hur beräknas finansieringsandelen som grundar sig på publikationer för universiteten?
Åren 2021–2024 delas 14 procent av universitetens basfinansiering ut på basis av publikationer. I beräkningen används de tre föregående årens publikationer. Publikationerna poängsätts enligt publikationstyp och Publikationsforumsklass, och ett tre års medeltal av publikationspoängen som universiteten producerat räknas ut (till exempel årets 2016 finansieringsandel räknas år 2015 och den grundar sig på medeltalet av årens 2012, 2013 och 2014 publikationer). En penningsumma som motsvarar en andel på 14 procent delas med totalantalet publikationspoäng som universiteten producerat, varvid värdet av en publikationspoäng fås. Varje universitets andel av finansieringen fås genom att multiplicera antalet publikationspoäng som universitetet producerat med publikationspoängens värde.
Varför får klassificeringen inte användas för bedömning av en enskild forskare?
Publikationsforum-klassificeringen är ämnad för bedömning av stora publikationsmängder. I finansieringsmodellen för universiteten är mer än 70 000 referentgranskade artiklar och böcker, som universiteten producerat under de tre senaste åren, under granskning på en gång. De publiceringskanalbaserade mätarnas pålitlighet försämras likväl väsentligt när mängden publikationer som är under granskning är relativt liten, såsom är vanligt när en enskild forskare bedöms.
Publiceringskanalens Publikationsforumsnivå anger den genomsnittliga nivån av den konkurrens och referentgranskning som artiklarna och böckerna genomgått, men i uppskattade publiceringskanaler med hög nivå utges också ringare publikationer, vilkas genomslagskraft förblir oansenlig. På motsvarande sätt utges i publiceringskanaler med lägre nivå publikationer som visar sig väldigt slagkraftiga. I fattandet av publiceringsbeslut kan till exempel forskningsämnets offentlighetsvärde och forskarens berömdhet inverka, vilket redan utgångsmässigt ställer forskarna i olikvärdig position. Bedömning av enskilda forskare enbart utgående från nivån av publiceringskanalerna som de använder kan alltså leda till felaktiga slutsatser.
På grund av kvoterna ryms bara några procent av alla publikationsserier på nivå 3, så det är omöjligt att ens en tidskrift från varje specialområde skulle vara på den högsta nivån. Forskaren är den bästa experten i sitt eget ämne och måste ha friheten att publicera i den publiceringskanal som hen anser lämpligast. Den för ändamålet lämpligaste kanalen kan även vara på nivå 1 eller till och med oklassificerad. Merparten av de klassificerade publiceringskanalerna är på nivå 1, så med ryms många högklassiga serier som publicerar relevant vetenskaplig forskning.
Mer information finns i Instruktionerna för Publikationsforum-klassificeringen.
Hur bestäms ”JUFO-poängen”?
14 procent av basfinansieringen som staten delar ut åt universiteten grundar sig på publikationsverksamhet. Endast de referentgranskade vetenskapliga artiklarna och böckerna (alltså publikationstyperna A1, A2, A3, A4, C1 och C2 enligt UKM) viktas i enlighet med den Publikationsforumsnivå som deras publiceringskanal fått. Monografins viktkoefficient är fyrfaldig jämfört med en artikel.
Viktkoefficienterna i finansieringsmodellen är följande:
Publikationer i klasser A1-A4 och C2 av publikationsdatainsamlingen viktas i enlighet med Publikationsforum-klassen
- publikationer i klass 0 med koefficienten 0,1
- publikationer på nivå 1 med koefficienten 1
- publikationer på nivå 2 med koefficienten 3
- publikationer på nivå 3 med koefficienten 4
Publikationer i klass C1 av publikationsdatainsamlingen viktas i enlighet med Publikationsforum-klassen
- publikationer i klass 0 med koefficienten 0,4
- publikationer på nivå 1 med koefficienten 4
- publikationer på nivå 2 med koefficienten 12
- publikationer på nivå 3 med koefficienten 16
Icke-referentgranskade, yrkesinriktade och populära artiklar får viktkoefficienten 0,1 och böcker viktkoefficienten 0,4 oberoende av i vilken publiceringskanal de utkommit.
Frågor beträffande publikationstyper
Hur bestäms nivån om både konferensen och förläggaren och/eller serien har bedömts?
För konferenspublikationernas del lönar det sig att först begrunda publikationstypklassificeringen: är det fråga om publikationstypen ”referentgranskad artikel i en konferenspublikation” (A4) i UKM:s datainsamling? Om artikeln har publicerats i en vetenskaplig tidskrift eller tidskriftens specialnummer, fastställs ”originalartikel i vetenskaplig tidskrift” (A1) som publikationstyp, även om artikeln baseras på ett papper presenterat vid konferensen. Om konferensen är ett engångsevenemang, som resulterar i att ett vetenskapligt samlingsverk tillkommer, är det fråga om en ”referentgranskad artikel i ett vetenskapligt samlingsverk” (A3). ”Referentgranskad artikel i konferenspublikation” (A4) innefattar endast kollegialt granskade hellånga artiklar som utkommit i en regelbundet återkommande konferens publikation. Publikationstypen A4 är typisk inom datavetenskap och teknik, inom andra områden motsvarar publikationer som baseras på konferenspresentationer bättre publikationstyperna A1 eller A3.
En kollegialt granskad konferensartikels (A4) Publikationsforum-klass bestäms i första hand utgående från nivån av den regelbundet återkommande konferensen som utgett den. Om konferensen inte hittas i publiceringskanaldatabasen, bestäms nivån utgående från publikationsseriens ISSN-nummer. Om ISSN-nummer inte hittas, bestäms nivån utgående från ISBN-nummer och förläggarens namn.
Varför bedöms konferenser i Publikationsforumet?
Konferenser bedöms för att konferensartiklarnas nivå inte nödvändigtvis kan bestämmas tillräckligt exakt utgående från nivån på omfattande publikationsserier eller bokförläggare. Inom teknik och datavetenskaper regelbundet återkommande konferenser är med journaler jämförbara viktiga vetenskapliga publiceringskanaler, till vilka söks in genom att skicka en fullständig skriftlig version (full paper) av konferensföredraget för granskning. På grund av detta har panelerna för datavetenskap och el-, automations- och telekommunikationsteknik (panelerna 2 och 9) möjlighet att klassificera konferenser på annan nivå än serien eller förläggaren som fungerar som konferensens huvudsakliga publiceringskanal. Då lagras konferensen i Publikationsforumets databas med evenemangets etablerade namn och som publiceringskanaltyp antecknas ”konferens”.
I Publikationsforumet bedöms inte engångsevenemang och varje års konferens listas inte heller skilt för sig. Detta gäller också oregelbundna evenemang av typen ”joint conference”.
Förutom i tekniska vetenskaper och datavetenskap representerar konferensföredragen inom de flesta vetenskapsområdena typiskt en mellanfas vid publiceringen av forskningsresultat. Av konferensartiklar kan t.ex. tidskrifters specialnummer eller samlingsverk sammanställas. Sådana publikationer markeras i UKM:s publikationsdatainsamling endera som tidskriftsartiklar (A1, A2) eller som samlingsverksartiklar (A3). Abstrakt av konferensföredrag, utvidgade abstrakt (extended abstracts), posters eller Powerpoint-presentationer beaktas inte i publikationsdatainsamlingen.
OBS! Behandlingsprinciperna för konferenser ändrades i juni 2016, läs mer i meddelandet (på finska).
Varför bedöms bokförläggare i Publikationsforumet?
Vetenskapsområdenas olika publiceringskulturer och -praxis strävas att beaktas i Publikationsforumet. En betydande andel av humanisternas och samhällsvetarnas publikationsproduktion är vetenskapliga sammelverksartiklar och monografier. Eftersom det i Publikationsforumet inte har ansetts meningsfullt att lista och bedöma tusentals utländska bokserier, har bokförläggaren getts en nivåklass. Däremot har de inhemska vetenskapliga bokserierna klassificerats, och böcker utgivna av ett finländskt förlag får en nivå i första hand enligt serien. Bokförläggare har även klassificerats till nivå 3 fr.o.m. år 2015 (tidigare bara till nivåerna 1 och 2).
Bokförläggaren behöver inte utge enbart vetenskapliga böcker för att komma med i klassificeringen. Förläggaren bör ändå vara specialiserad på vetenskaplig förlagsverksamhet och för vetenskapliga böckers del (A3, C1) ska kriterierna angående kvalitet och kollegial granskningspraxis enligt nivå 1 uppfyllas i dess verksamhet.
Frågor beträffande sökning av och förslag på publiceringskanaler
Varför har publiceringskanalen som jag föreslagit inte ännu heller bedömts?
Publiceringskanalernas bibliografiska uppgifter måste granskas och tid reserveras för panelernas bedömningsarbete, för under året bedöms hundratals nya kanaler. På grund av detta tar behandlings- och bedömningsprocessen av föreslagna publiceringskanaler någon månad. Det lönar sig alltså inte att för säkerhets skull föreslå samma publiceringskanal flera gånger, utgallringen av dubbletter bara förlänger behandlingstiden. Behandlingen kan fördröjas också om kanalen grundats mindre än ett år sedan eller om det i kanalen inte har utkommit flera nummer eller publikationer, utifrån vilka innehållet kan bedömas. Vi ber att ge förslagen i JUFO-portalen varvid de lagras direkt i databasen med motiveringar.
Varför finns det ingen beteckning vid nivån av publiceringskanalen som jag söker?
En tom beteckning betyder att publiceringskanalen är under bedömning som bäst, och den har inte ännu getts en nivå. När bedömningen blivit klar kan nivåerna granskas i JUFO-portalen.
Vad ska jag göra om jag inte hittar publiceringskanalen som jag söker på Publikationsforumets lista?
Granska att du har skrivit namnet på publiceringskanalen rätt och att det inte finns onödiga avgränsningar i din sökning. När en serie söks är det enklast att använda ISSN-numret och när en konferens söks konferensens kortform, varvid möjliga varianter av namnet inte orsakar problem. Du kan också ladda ner alla publiceringskanaler i en Excel-tabell.
Om publiceringskanalen du söker ännu inte har bedömts i Publikationsforumet och du anser att den uppfyller kriterierna för en vetenskaplig publikation, kan du föreslå att den tilläggs i JUFO-portalen.
Vad ska jag göra för att få min egen publiceringskanal med i Publikationsforumet?
Bekanta dig först med Publikationsforumets klassificeringsgrunder.
Om publikationsserien eller förlaget som du representerar uppfyller kriterierna för nivå 1, kan du föreslå att den läggs till i JUFO-portalen. Kontrollera att det på publiceringskanalens webbsidor finns all information som är nödvändig för bedömning: redaktionens sammansättning, praxis för referentgranskning. Publikationsserier som föreslås bör ha ISSN-nummer och bokförläggare ISBN-nummer.
Om du finner att publiceringskanalen inte uppfyller nivåns kriterier för en vetenskaplig publiceringskanal, är det inte motiverat att föreslå att den tilläggs i Publikationsforumet. Förslag som beträffar till exempel tidningar, bloggar och dylika kanaler behandlas inte alls.
