Ämnesordssökning

På den här sidan finns de organisationer som har förbundit sig att följa God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland. Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012, dvs. GVP-anvisningar

Förbindelse att följa GVP-anvisningar

• Förbindelseblanketten för organisationer: GVP-anvisningar (PDF)
• Med blanketten förbindar organisationen sig till God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland. Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012 (PDF)
• Den undertecknade blanketten ska sändas per post eller e-post till Forskningsetiska delegationens byrå, se Kontakt information.

Förbundna organisationer

Universitet (14/14)

• Aalto-universitetet
• Försvarshögskolan
• Hanken Svenska handelshögskolan 
• Helsingfors universitet
• Itä-Suomen yliopisto
• Jyväskylän yliopisto
• Konstuniversitetet
• Lapin yliopisto
• LUT-yliopisto
• Oulun yliopisto
• Tampereen yliopisto
• Turun yliopisto
• Vaasan yliopisto
• Åbo Akademi

Yrkeshögskolor (23/24)

• Yrkeshögskolan Arcada
• Centria-ammattikorkeakoulu
• Diakonia-ammattikorkeakoulu
• HAAGA-HELIA ammattikorkeakoulu
• Humanistinen ammattikorkeakoulu
• Hämeen ammattikorkeakoulu
• Jyväskylän ammattikorkeakoulu
• Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu
• Kajaanin ammattikorkeakoulu
• Karelia ammattikorkeakoulu
• LAB-ammattikorkeakoulu
• Lapin ammattikorkeakoulu
• Laurea-ammattikorkeakoulu
• Metropolia Ammattikorkeakoulu
• Yrkeshögskolan Novia
• Oulun ammattikorkeakoulu
• Polisyrkeshögskolan
• Satakunnan ammattikorkeakoulu
• Savonia-ammattikorkeakoulu
• Seinäjoen ammattikorkeakoulu
• Tampereen ammattikorkeakoulu
• Turun ammattikorkeakoulu
• Vaasan ammattikorkeakoulu

Forskningsinrättningar och andra forskningsorganisationer (66)

• Aikuiskasvatuksen Tutkimusseura ATS rf
• Akademin för Tekniska Vetenskaper rf
• Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI
• Arbetshälsoinstitutet
• Befolkningsförbundet / Institutet för Befolkningsforskning 
• Birkalands sjukvårdsdistrikt
• Business Finland
• Centret för konsumentforskning
• Demos Research Institute
• Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
• Finlands Akademi
• Finlands förening för estetik
• Finlands miljöcentral
• Finländska sällskapet för barndomsforskning rf
• Finska Historiska Samfundet r.f.
• Finska Litteratursällskapet SKS
• Finska Orientsällskapet
• Finska Ungdomsforskningssällskapet / Finska Ungdomsforskningsnätverket
• Folkhälsans forskningscentrum, Samfundet Folkhälsan i svenska Finland rf
• Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus sr
• Fpa Forskning / Folkpensions­anstalten
• Föreningen för arbetspolitisk forskning
• Föreningen för forskning och utvecklandet av rehabilitering KUTKE rf
• Genealogiska Samfundet i Finland
• Geologiska forskningscentralen
• Historian ystäväin liitto
• HUS sjukvårdsdistrikt 
• Institutet för de inhemska språken
• Institutet för hälsa och välfärd
• Jord- och skogsbruksministeriet
• Kansanvalistusseura
• Konestiftelsen
• Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore
• Kyrkans forskningscentral
• Lantmäteriverket
• LIKES-tutkimuskeskus
• Livsmedelsverket
• Meteorologiska institutet
• Migrationsinstitutet
• Museiverket
• Naturresursinstitutet
• Norra Savolax sjukvårdsdistrikt
• Näringslivets forskningsinstitut (Etla)
• Orton / Enheten för forskning
• Pellervo ekonomisk forskning PTT
• Pensionsskyddscentralen
• Prologos
• Riksarkivet
• Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ry
• Räddningsinstitutet
• Statens ekonomiska forskningscentral
• Statsrådets kansli
• Strålsäkerhetscentralen
• Suomen Lähi-Idän instituutin säätiö
• Suomen Metsätieteellinen Seura ry
• Svenska litteratursällskapet i Finland
• Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
• Sällskapet för Filmforskning i Finland r.f. 
• Sällskapet för framtidsstudier rf.
• Sällskapet för medeltidsarkeologi i Finland
• Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt
• Teknologiska forskningscentralen VTT
• UKK-institutet
• Utrikespolitiska institutet
• Vetenskapliga samfundens delegation
• Äldreinstitutet

Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012 (textversion)

Dessa GVP-anvisningar har offentliggjorts den 14 november 2012 och gäller från och med den 1 mars 2013. Vetenskapssamfundet kan förbinda sig att följa anvisningarna genom att underteckna förbindelsen som finns på TENKs hemsidor, www.tenk.fi

Forskningsetiska delegationen

Redaktion: Krista Varantola (ordf.), Veikko Launis, Markku Helin, Sanna Kaisa Spoof & Sanna Jäppinen (sekr.)

Helsinki 2013

ISBN 978-952-5995-06-0 (pain.)
ISBN 978-952-5995-07-7 (pdf)

Du får också skriva ut den trykta publikationen i finska, svenska och engelska:God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland. Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012 (PDF)

Inledning

Forskningsetiska delegationen i samråd med det finländska vetenskapssamfundet har publicerat under året 2012 de forskningsetiska anvisningarna om god vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den, dvs. GVP-anvisningarna. Syftet är att främja god forskningspraxis och samtidigt säkerställa att misstankar om avvikelser från god vetenskaplig praxis kan handläggas på ett sakkunnigt och rättvist sätt och så snabbt som möjligt. 

GVP-anvisningarna erbjuder alla som bedriver forskning en modell för god vetenskaplig praxis. Anvisningarnas verkan bygger på att vetenskapssamfundet frivilligt åtar sig att följa dem och göra de forskningsetiska principerna kända. GVP-anvisningarna tillämpas inom samtliga vetenskapsområden i Finland. En förteckning över de organisationer som förbundit sig att följa anvisningarna finns här.

Syftet med anvisningarna är att främja en god forskningspraxis och att förebygga vetenskaplig ohederlighet i alla organisationer som bedriver forskning, såsom universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut. Anvisningarna bör i tillämpliga delar iakttas även i det nationella och internationella forskningsarbete som sker i samarbete med företag och andra organisationer. 

Utgångspunkten för GVP-anvisningarna är att det framför allt tillkommer de organisationer som bedriver vetenskaplig forskning att främja god vetenskaplig praxis och handlägga misstankar om avvikelser från den. När en utredning slutförts i en forskningsorganisation kan den part som är missnöjd med beslutet be om ett utlåtande av Forskningsetiska delegationen. I övrigt är syftet med delegationens verksamhet att främja god vetenskaplig praxis och att utarbeta allmänna anvisningar och göra dessa kända i samråd med de organisationer som bedriver forskning.

Utöver GVP-anvisningarna har Forskningsetiska delegationen publicerat anvisningarna Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning och i samarbete med det vetenskapliga samfundet utarbetat mallen Modell till meritförteckning för forskare. 

I Finland har ordet forskningsetik etablerats som övergripande term för etiska perspektiv och bedömningar i anslutning till forskning och vetenskap. Det motsvaras (i Finland) i allmänhet av den engelska termen research ethics. I föreliggande GVP-anvisningar avses med forskningsetik att tillämpa och främja verksamhetsformer som är etiskt försvarliga och korrekta i den vetenskapliga verksamheten samt att identifiera och förebygga förseelser och ohederlighet i vetenskapligt arbete inom samtliga vetenskapsområden. Om detta verksamhetsområde används på engelska oftast benämningen research integrity, där redlighet och hederlighet i allt vetenskapligt arbete betonas. I enlighet med internationell praxis ändrades Forskningsetiska delegationens engelska namn år 2012 till Finnish Advisory Board on Research Integrity.

Forskningsetiska delegationen befattar sig inte med normbrott inom de enskilda disciplinerna såvida det inte samtidigt rör sig om en förseelse som nämns i GVP-anvisningarna. Delegationen behandlar inte heller förbrytelser mot lagen, såsom misstankar om brott mot upphovsrätts- eller patentlagen.

Eftersom Forskningsetiska delegationen endast ger utlåtanden om forskningsetiska frågor tar man i utlåtandena enbart ställning till om GVP-utredningen utförts enligt anvisningarna och om avvikelser från god vetenskaplig praxis skett. Därmed tar delegationen inte ställning till exempelvis vetenskapliga meningsskiljaktigheter, dispyter mellan representanter för olika läror eller yrkesetiska frågor.

En del discipliner har sina egna etiska normer och organ, såsom den riksomfattande etiska delegationen inom hälso-och sjukvård (ETENE), den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik (TUKIJA) och delegationen för bioteknik (BTNK), vilka kan ge mer detaljerade yrkesetiska anvisningar om t.ex. förhållandet mellan forskaren och undersökningsobjektet. Därtill finns det regionala och lokala forskningsetiska kommittéer i anslutning till bland annat sjukhus, universitet och yrkeshögskolor.

Det förs även en livlig internationell debatt om gemensamma forskningsetiska principer och hur man kan identifiera avvikelser från god vetenskaplig praxis. Gemensamt upprättade regelverk är till exempel The European Code of Conduct for Research Integrity (European Science Foundation ESF & ALL European Academies ALLEA 2011), Singapore Statement on Research Integrity (World Conference on Research Integrity 2010, Singapore), Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, även känd som Vancouverreglerna (International Committee of Medical Journal Editors, ICMJE) samt Code of Conduct and Best Practice Guidelines for Journal Editors (Committee on Publication Ethics, COPE 2011).

GVP-anvisningarna står till sina riktlinjer i samklang med de internationella anvisningarna, men innehåller dessutom anvisningar om i Finland tillämpade utredningsförfaranden vid misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis.

God vetenskaplig praxis

Vetenskaplig forskning kan vara etiskt godtagbar och tillförlitlig och dess resultat trovärdiga enbart om forskningen bedrivs i enlighet med god vetenskaplig praxis. Tillämpningen av anvisningarna om god vetenskaplig praxis utgör en del av forskarsamfundets självkontroll och dess gränser definieras i lagstiftningen. God vetenskaplig praxis utgör också en del av forskningsorganisationernas kvalitetssystem.

Centrala utgångspunkter för god vetenskaplig praxis ur ett forskningsetiskt perspektiv är:

1. I forskningen iakttas de förfaringssätt som forskningssamfundet erkänt, dvs. hederlighet, allmän omsorgsfullhet och noggrannhet i forskningen och i dokumenteringen och presentationen av resultaten samt i bedömningen av undersökningar och undersökningsresultat.
2. I forskningen tillämpas dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder som är förenliga med kriterierna för vetenskaplig forskning och etiskt hållbara. Vid publiceringen av undersökningsresultaten tillämpas den öppenhet och den ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar vetenskaplig verksamhet.
3. Forskarna tar i sin egen forskning och när resultaten av den publiceras hänsyn till andra forskares arbete och resultat och hänvisar till deras publikationer på ett korrekt sätt så att deras arbete respekteras och deras resultat tillmäts det värde och den betydelse som tillkommer dem.
4. Forskningen planeras, genomförs och rapporteras och insamlade data lagras på det sätt som kraven på vetenskapliga fakta förutsätter.
5. Forskningstillstånd har anskaffats och den etiska förhandsbedömning som förutsätts inom vissa områden har utförts.
6. Innan forskningen inleds eller en forskare rekryteras uppgörs inom forskningsprojektet eller forskningsgruppen ett avtal om samtliga parters – såväl arbetsgivarens som den ansvarige forskarens (principal investigator) och forskningsgruppens medlemmars – rättigheter, upphovsrättsliga principer, ansvar och skyldigheter samt om förvaringen och rätten att använda material på ett sätt som alla parter godkänner.
7. Finansieringskällor och övrig bundenhet av betydelse för forskningens genomförande meddelas de berörda och dem som deltar i forskningen och rapporteras när forskningsresultaten publiceras.
8. Forskarna avhåller sig från all bedömning och allt beslutsfattande i fråga om vetenskap och forskning om det finns skäl att misstänka jäv.
9. I forskningsorganisationerna tillämpas god personal- och ekonomiförvaltning och datasekretessfrågor beaktas.

Forskarna bör iaktta ovannämnda praxis även då de fungerar som lärare och handledare, då de söker en forskningsbefattning eller forskningsfinansiering samt i samband med andra sakkunniguppdrag inom det egna området både i vetenskapliga sammanhang och i sammanhang utanför vetenskapssamfundet.

Utöver forskningsverksamheten gäller ovannämnda praxis även undervisningsmaterial, skriftliga och muntliga utlåtanden, utvärderingar, merit- och publikationsförteckningar samt i kommunikationen med samhället via såväl tryckta som elektroniska publiceringskanaler, även sociala medier.

I första hand svarar varje forskare och medlem i forskningsgruppen själv för att god forskningspraxis iakttas. Ansvaret tillkommer dock även hela vetenskapssamfundet: forskningsgrupperna och deras ansvariga forskare, forskningsenheternas ledare samt forskningsorganisationernas ledning.

Avvikelser från god vetenskaplig praxis (GVP) indelas i två kategorier: oredlighet i vetenskaplig verksamhet och försummelse av god forskningspraxis.

Misstankar om försummelse och oredlighet handläggs i GVP-processen, dvs. processen för handläggning av misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis.

Förutom att försummelse av god forskningspraxis och oredlighet i vetenskaplig verksamhet är oförenliga med god vetenskaplig praxis kan de också strida mot lagen.

Förutom oredlighet och försummelse kan det i vetenskapssamfundet förekomma andra förfaranden som är oförenliga med god forskningsetik. Reella meningsskiljaktigheter om vetenskaplig tolkning och bedömning är däremot en del av den vetenskapliga debatten och innebär inte avvikelse från god forskningspraxis.

Oredlighet i vetenskaplig verksamhet

Med oredlighet i vetenskaplig verksamhet avses att vilseleda vetenskapssamfundet och ofta även beslutsfattarna. Det kan vara att presentera falsk information eller falska resultat för vetenskapssamfundet eller att sprida dessa till exempel i en publikation, i ett föredrag vid en vetenskaplig konferens, i ett manuskript som skall publiceras, i undervisningsmaterial eller i en ansökan om finansiering. Oredlighet är också att stjäla andra forskares arbete eller att presentera det som sin egen forskning.

Oredlighet kan indelas i fyra underkategorier: fabricering, förfalskning, plagiering och stöld. I internationella anvisningar indelas oredlighet oftast i tre kategorier, den s.k. FFP-indelningen: fabricering, förfalskning, och plagiering. I Finland har man eftersträvat en mer omfattande och mer analytisk indelning och stöld har således avskilts från plagiering som en egen kategori.

Fabricering (fabrication) är att presentera påhittade observationer för vetenskapssamfundet. Påhittade observationer har inte gjorts på det sätt eller enligt den metod som beskrivs i forskningsrapporten. Fabricering är också att redovisa uppdiktade resultat i en forskningsrapport.

Med förfalskning (falsification, misrepresentation) av observationer avses att avsiktligt bearbeta eller presentera originalobservationer så att det resultat som grundar sig på dem förvrängs. Med förfalskning av resultat avses vetenskapligt ogrundad manipulering eller urval av forskningsresultat. Förfalskning är också att utelämna resultat eller fakta som är väsentliga för slutsatserna.

Plagiering (plagiarism) är att lägga fram en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller annan text eller ett avsnitt därur, en bildlig framställning eller en översättning som någon annan tagit fram som sin egen. Plagiering är både direkt och omarbetad kopiering.

Med stöld (misappropriation) avses att olovligt presentera eller använda en annan persons forskningsresultat, -idé, -plan, -observationer eller -material i eget namn.

Försummelse av god vetenskaplig praxis

Försummelse av god vetenskaplig praxis tar sig uttryck i grov underlåtenhet (gross negligence) och vårdslöshet i olika faser av forskningsarbetet, såsom:

• att förringa andra forskares roll i en publikation, t.ex. att underlåta att nämna dem, samt att hänvisa till tidigare forskningsresultat på ett bristfälligt eller osakligt sätt
• att rapportera om forskningsresultat eller tillämpade metoder på ett vårdslöst och därmed missvisande sätt
• att registrera och förvara resultat och forskningsmaterial på ett bristfälligt sätt
• att publicera samma resultat flera gånger som skenbart nya (s.k. självplagiering)
• att på annat sätt vilseleda vetenskapssamfundet i fråga om sitt eget forskningsarbete.

Även andra ansvarslösa förfaranden kan förekomma i samband med forskningsarbetet, t.ex.:

• manipulering av upphovsmannaskapet, t.ex. genom att lägga till personer som inte är delaktiga i forskningen i listan på upphovsmän eller att anta ett arbete som utförts av en s.k. spökskrivare i forskarens eget namn
• att överdriva sina egna vetenskapliga meriter, t.ex. i en meritförteckning eller en översatt version av den, i en publikationsförteckning eller på de egna hemsidorna
• att lägga till överflödiga forskningsreferenser i en källförteckning för att få den att framstå som mer omfattande
• att fördröja en annan forskares arbete t.ex. med hjälp av referee-verksamheten
• falsk angivelse om avvikelse från god vetenskaplig praxis
• att försvåra en annan forskares arbete på övrigt osakligt sätt
• att vilseleda allmänheten genom att i offentligheten lägga fram missvisande eller förvrängda uppgifter om sin forskning, dess resultat, resultatens vetenskapliga betydelse eller deras tillämplighet.

Läs mera om utredning av misstankar