Etikprövning inom humanvetenskaperna

Senast uppdaterad 10.10.2023

Forskningsetiska delegationen har utgett anvisningarna om etikprövning av humanforskning. Anvisningarna tillämpas på all sådan vetenskaplig forskning som gäller människor eller där det används humanvetenskapliga forskningsmetoder:

De etiska principerna för humanforskning har upprättats av Forskningsetiska delegationen (TENK) och fungerar som utgångspunkt för etikprövningen i etikprövningsnämnderna för humanvetenskaper. De etiska principerna för humanforskning som beskrivs i denna anvisning lämpar sig vittomfattande för forskning som går ut på att förstå människan och mänsklig verksamhet. 

Anvisningarna om etikprövning av humanforskning riktar sig till sådana forskningskonstellationer, för vilka det inte finns några bestämmelser om etikprövning i lagen om medicinsk forskning (488/1999).  Till dessa hör förutom humanistiska områden och samhällsvetenskaper även t.ex. naturvetenskaplig och teknisk forskning som gäller människan, konstnärlig forskning och i vissa fall även ickeingripande hälsovetenskaplig eller medicinsk forskning som gäller människor.

De etiska frågor som uppkommer inom forskningen i humanvetenskaper har att göra med mötet mellan forskare och forskningsobjekt, eftersom oförutsebara faktorer kan förekomma där. Forskaren måste alltid själv ta ansvar för de etiska och moraliska avgörandena.

En forskare ska be etikprövningsnämnden för humanforskning om ett utlåtande, om forskningen innehåller någon av följande forskningskonstellationer:

  1. forskningen avviker från principen om informerat samtycke,
  2. forskningen ingriper i forskningsdeltagarens fysiska integritet,
  3. forskningen riktar sig mot barn under 15 år utan vårdnadshavarens särskilda samtycke eller utan att vårdnadshavaren underrättas, vilket skulle ge vårdnadshavaren möjlighet att förbjuda att barnet deltar i undersökningen,
  4. forskning där forskningsdeltagarna utsätts för exceptionellt kraftig stimulus,
  5. forskning som innehåller risk för att de som deltar i forskningen eller deras anhöriga utsätts för psykisk påfrestning som går utöver vardagslivets gränser eller
  6. torskning som när den genomförs kan innebära hot mot forskningsdeltagarnas eller forskarens och deras anhörigas säkerhet.

Om forskningen innehåller någon av de ovan stående konstellationerna och ingen etikprövning har gjorts, kan det vara fråga om en avvikelse från god vetenskaplig sed och den kan vid behov utredas inom ramen för processen för handläggning av misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis, dvs. GVP-processen.

Prövningsutlåtande kan också begäras då forskningens fnansiär, samarbetspartner, forskningsobjekt eller utgivare förutsätter det. Det bör emellertid observeras att utlåtande inte kan begäras i efterskott. Då forskningen eller insamlingen av material sker utanför Finland, ska forskaren reda ut den etiska prövningspraxisen i landet i fråga.

Den publicerade anvisningen gäller fr.o.m. 1.10.2019. Forskningsorganisationerna kan förbinda sig att följa anvisningen genom att underteckna förbindelseblanketten. Här finns en förteckning över de organisationer som har förbundit sig till anvisningen.