Bakgrund

Publikationsforumets verksamhet börjades år 2010, först i projektform. Bakom beslutet för grundandet låg ett långsiktigt utvecklingsarbete för forskningens kvalitetsbedömning, som började i mitten av 1990-talet när universiteten övergick till resultatstyrningsmodellen.
 

Finansieringsandelen som grundar sig på publikationer ökades

Universiteten har rapporterat statistikuppgifter om sina publikationer till ministeriet sedan år 1994, men ännu i början av 2000-talet mättes forskningens produktivitet med doktorsexamina och Finlands Akademis toppenheter. Det fanns en vilja att flytta tyngdpunkten från utbildning till forskning. Nyckelord var produktivitet, kvalitet, och genomslagskraft, så samtidigt skulle mätaruppsättningen som beskriver forskningsverksamheten göras mångsidigare. Detta innebar utvecklande av lagring och bedömning av de vetenskapliga publikationer som universiteten producerar, samt deras upptagning som ett kriterium för resultatfinansieringen.

Vetenskapliga publikationer (exklusive publikationer i universitetens egna serier) började användas i stasfinansieringsmodellen för universiteten fr.o.m. år 2007, i början rent på kvantitativa grunder. Fram till år 2009 utdelades 0,3 procent av universitetens basfinansiering på basis av publikationerna.

Åren 2010–2012 delades 1,7 procent av basfinansieringen på basis av antalet publikationer. Under denna period gavs internationella referee-publikationer något större vikt än andra publikationer, men som indikator för publikationsverksamhetens kvalitet ansågs denna uppdelning likväl bristfällig och gynnande för medicin och naturvetenskaper. Ökandet av finansieringsandelen som baserar sig på publikationer krävde ett bättre beaktande av publikationsuppgifternas pålitlighet och kvalitetsaspekter.
 

Beträffande kvalitetsbedömningsmetoderna

Publikationsforumets grundande föregicks av undervisningsministeriets utredning, i vilken de olika vetenskapsområdenas publiceringspraxis, användarbarheten av universitetens publikationsuppgifter samt utländska modeller för ordnande av kvalitetsbedömning av publikationer kartlades. Den i Norge år 2006 ibruktagna modellen som grundar sig på publiceringskanalernas nivåindelning, som senare valdes även i Finland, beskrevs i den år 2007 publicerade projektrapporten (Bibliometristen aineistojen käytettävyys yliopistojen julkaisujen laadun ja tuottavuuden arvioinnissa). Den följande år publicerade ForskningsKOTA-arbetsgruppens rapport innehöll redan ett preliminärt förslag till ett system, i vilken sakkunnigpaneler skulle bedöma publiceringskanalernas vetenskaplighet och uppskattning inom vetenskapssamfundet. Också undervisningsministeriets och arbets- och näringsministeriets slutrapport från den internationella utvärderingen av Finlands innovationssystem från år 2009 rekommenderade att publikationer viktas med kvalitetsindex.

Finlands universitetsrektorers råd (nuv. Finlands universitet UNIFI rf) tillsatte år 2009 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett förslag till utvecklandet av kvalitetsbedömningen. Utgående från ForskningsKOTA-rapporten framförde UNIFIs arbetsgrupp grundandet av ett system baserat på publiceringskanalernas nivåindelning i enlighet med Norges och Danmarks (klassificering fr.o.m. 2009) exempel. I arbetsgruppens utredning konstaterades att citeringsanalyser och -indikatorer används mycket inom naturvetenskaper och medicin för bedömning av forskningens kvalitet. Citeringsdatabaser omfattar likväl inte en stor del av publikationsverksamheten inom teknik och speciellt inte samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Klassificeringens av publiceringskanaler fördel gentemot citeringsanalys är att klassificeringen omfattar med samma kriterier alla vetenskapsområdena med diverse publiceringspraxis, och bedömningsarbetet är i vetenskapssamfundets händer. För utvecklandet av klassificeringen fanns även andra intressen utöver finansieringsmodellen: utvärderingen av utvecklingen av universitetens egen verksamhet och jämförelse med andra universitet samt ökandet av kvalitetsmedvetenheten bland forskare.
 

Publikationsforumets ledningsansvar till Vetenskapliga samfundens delegation

I enlighet med UNIFIs framläggande genomfördes med undervisningsministeriets finansiering Publikationsforum-projektet under åren 2010-2012. Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) ansågs en lämplig placering eftersom den är en oberoende organisation, som genom sina vetenskapliga sällskap har en mycket omfattande representation inom vetenskapssamfundet. VSD:s styrelse tillsatte en ledningsgrupp för Publikationsforumet, som rekryterade ett sekretariat till projektet ja utsåg 23 sakkunnigpaneler, tillsatta enligt vetenskapsgren. Den första klassificeringen offentliggjordes efter att projektet avslutats år 2012. Efter detta beslöts att upprätthållandet och utvecklandet av klassificeringen skulle bli en bestående del av VSD:s verksamhet. I och med insamlingen av publikationsdata (projektet JURE) och utvecklandet av Publikationsforum-klassificeringen kunde publikationernas finansieringsandel år 2013 höjas till 13 procent.

Bekanta dig med Slutrapporten för Publikationsforum-projektet (2010-2012).

Uppdaterad 4.1.2016