Vanliga frågor

Om du inte fann informationen du sökte kan du bekanta dig med vanliga frågor och svaren på dem.

Frågor beträffande nivåklasserna

Thomson Reuters journal impact factor (JIF) varierar mellan vetenskaps- och forskningsområden, så det kan finnas även stora skillnader mellan impact factors för tidskrifter som olika paneler (t.ex. panelen för kemi och panelen för materialteknik) fört till samma nivå. Inte heller mellan de olika forskningsområdena som en panel företräder är JIF nödvändigtvis jämförbar, utan beror på områdets storlek, citeringspraxis och flera andra faktorer.

Panelerna har instruerats att fästa uppmärksamhet på olika forskningsområdens tidskrifters representation i de högre nivåerna. Av detta följer att somliga av tidskrifterna på nivå 1 kan ha högre JIF än somliga av till nivå 2 förda tidskrifter, även inom en och samma panel. I en del paneler har JIF-siffror betonats mer än andra citerings- eller kvalitetsindikatorer (Source Normalized Impact per Paper (SNIP), SCImago Journal Rank (SJR), European Reference Index for the Humanities (ERIH) samt Norges och Danmarks nivåindelningar) som finns till stöd för panelernas bedömningsarbete.

Tidskrifternas impact factors varierar också i enlighet med artikeltyperna. Översiktsartiklar samlar i medeltal fler citeringar än originalartiklar, så review-tidskrifters JIF-siffror är relativt höga. Panelerna har ombetts att fästa uppmärksamhet vid att det till nivåerna 2 och 3 inte skulle samlas oproportionerligt mycket tidskrifter som fokuserar på översiktsartiklar. Således har review-tidskrifter med högre JIF-värde kunnat föras till en lägre nivåklass än tidskrifter som publicerar originalforskning som fått lägre JIF-värde.

Med publikationsvolym avses antalet inhemska och utländska vetenskapliga artiklar (tre års medeltal) som utkommer i en publikationsserie årligen. I uppdateringsbedömningen fick panelerna föra 20 procent av seriernas på sin panels lista sammanlagda artikelantal (nivåerna 1-3) till nivå 2, och på motsvarande sätt 25 procent av seriernas på nivå 2 sammanlagda artikelantal till nivå 3.

Tidigare räknades samma procentandelar utifrån antalet tidskriftstitlar, vilket på artikelnivå ledde till ett ojämnt slutresultat mellan olika de vetenskapsområdena, eftersom just de ledande tidskrifterna inom många naturvetenskapliga och medicinska områden är större i sin volym. Däremot har forskningsproblem som anknyter till en viss kulturell och historisk situation inom samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper en viktig betydelse. Inom dessa områden är forskningsparadigmen och -frågorna mångahanda, och publikationsverksamheten skingras till relativt små internationella och nationella tidskrifter.

Läs mer: Julkaisufoorumin tasovaatimuksia on kiristetty (Tieteessä tapahtuu 1/2015)

Nivåernas kvoter bestäms fr.o.m. år 2015 enligt tidskrifternas och seriernas publikationsvolym (dvs. artikelantal) och inte antalet tidskrifts- eller serietitlar. På grund av denna förändring skärptes Publikationsforum-klassificeringen år 2015 inom nästan alla vetenskapsområden. Ändringen var betydligast inom panelerna för naturvetenskaper och medicin, inom vilka ca 7–9 procent av antalet publikationstitlar rymdes på nivå 2 (tidigare 20 procent). Andelen publikationsserier på nivå 3 varierar från panel till panel mellan 1–3 procent (tidigare 5 procent). Tidskrifter som publicerar originalforskning favoriserades i klassificeringen i förhållande till review-tidskrifter, fastän dessas impact factors är höga.

Med kvoter som baserar sig på artikelantal eftersträvades en jämlik behandling av de olika vetenskapsområdena. I Norges och Danmarks klassificeringar bestäms nivåernas kvoter på motsvarande sätt.

För klassificeringens pålitlighet och aktualitet är det viktigt att nivåerna kan vid behov korrigeras. I samband med uppdateringsbedömningen som görs med fyra års mellanrum, kan nivån av en publiceringskanal på nivå 1, 2 eller 3 höjas, sänkas eller kvarhållas.

Läs mer: Julkaisufoorumin tasovaatimuksia on kiristetty (Tieteessä tapahtuu 1/2015)

Nivåklassen bestäms enligt den nivå som gällde under bokens eller artikelns utgivningsår. Om publiceringskanalen ännu är oklassificerad under utgivningsåret, används den första nivån som publiceringskanalen har fått. Om publiceringsåret är t.ex. 2013 och kanalen har för första gången bedömts år 2014, får publikationen nivåklass enligt klassificeringen från år 2014.

Bedömningshistorien hittas genom databassökningen.

Det är inte frågan om en nivåklass, till vilken publiceringskanaler skulle väljas utifrån vissa kriterier. Beteckningen 0 vid nivån betyder enbart att publiceringskanalen i fråga inte enligt bedömningspanelernas åsikt uppfyller något av kriterierna för nivå 1. Till denna grupp hör kanaler av många slag och många nivåer från facktidningar och tvivelaktiga open access –tidskrifter till universitetens egna publikationsserier. Även en högklassig publiceringskanal kan också först få beteckningen 0 för den skull att den är nyligen grundad och panelen inte ännu kan bedöma dess innehåll.

Nivåbeteckningen 0 ger inte publiceringskanalen någon speciell status, utan den är ur klassificeringens synpunkt likvärd en publiceringskanal som inte hör till Publikationsforumet. Syftet med Publikationsforumet är inte att lista alla existerande publiceringskanaler, utan endast de för det finländska vetenskapssamfundet relevanta vetenskapliga kanalerna (i vilka publikationer av i huvudsak publikationstyperna A1-A4 och C1 utkommer). Klass 0 är alltså inte en egen Publikationsforumskategori för t.ex. fackliga och populära eller andra icke kollegialt granskade publiceringskanaler.

Tidigare användes benämningen ”övriga identifierade publiceringskanaler” för 0-klassen och beteckningen för dess nivåklass var - . I undervisnings- och kulturministeriets förordning beträffande beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (Finlex: 526/2014) talas det likväl om ”publikationer på nivå 0”, så ledningsgruppen beslöt att förenhetliga benämnings- och beteckningspraxis. Andra än till Publikationsforumets nivåer 1, 2 eller 3 godkända publiceringskanaler hör alltså till ”nivå 0” och nivåklassens beteckning i sökningen av publiceringskanaler är 0.
 

Frågor beträffande användningen av klassificeringen och finansieringsmodellen

13 procent av basfinansieringen som staten delar ut åt universiteten grundar sig på publikationsverksamhet. Endast de kollegialt granskade vetenskapliga artiklarna och böckerna (dvs. publikationstyperna A1, A2, A3, A4 och C1-C2 enligt UKM) viktas i enlighet med den Publikationsforumsnivå som deras publiceringskanal fått. Monografins viktkoefficient är fyrfaldig jämfört med en artikel.

Viktkoefficienterna i finansieringsmodellen (i kraft den 1 januari 2017) är följande:

Publikationer i klasser A1-A4 och C2 av publikationsdatainsamlingen viktas i enlighet med Publikationsforum-klassen

  • publikationer i klass 0 med koefficienten 0,1
  • publikationer på nivå 1 med koefficienten 1
  • publikationer på nivå 2 med koefficienten 3
  • publikationer på nivå 3 med koefficienten 4

Publikationer i klass C1 av publikationsdatainsamlingen viktas i enlighet med Publikationsforum-klassen

  • publikationer i klass 0 med koefficienten 0,4
  • publikationer på nivå 1 med koefficienten 4
  • publikationer på nivå 2 med koefficienten 12
  • publikationer på nivå 3 med koefficienten 16

Icke kollegialt granskade, yrkesinriktade och populära (publikationstyperna B, D och E, samt C2) artiklar får viktkoefficienten 0,1 och böcker viktkoefficienten 0,4 oberoende av i vilken publiceringskanal de utkommit.

Publikationsforum-klassificeringen är ämnad för bedömning av stora publikationsmängder. I finansieringsmodellen för universiteten är mer än 70 000 kollegialt granskade artiklar och böcker, som universiteten producerat under de tre senaste åren, under granskning på en gång. De publiceringskanalbaserade mätarnas pålitlighet försämras likväl väsentligt när mängden publikationer som är under granskning är relativt liten, såsom är vanligt när en enskild forskare bedöms.

Publiceringskanalens Publikationsforumsnivå anger den genomsnittliga nivån av den konkurrens och kollegiala granskning som artiklarna och böckerna genomgått, men i uppskattade publiceringskanaler med hög nivå utges också ringare publikationer, vilkas genomslagskraft förblir oansenlig. På motsvarande sätt utges i publiceringskanaler med lägre nivå publikationer som visar sig väldigt slagkraftiga. I fattandet av publiceringsbeslut kan t.ex. forskningsämnets offentlighetsvärde och forskarens berömdhet inverka, vilket redan utgångsmässigt ställer forskarna i olikvärdig position. Bedömning av enskilda forskare enbart utgående från nivån av publiceringskanalerna som de använder kan alltså leda till felaktiga slutsatser.

På grund av kvoterna ryms under 5 procent av alla publikationsserier på nivå 3, så det är omöjligt att ens en tidskrift från varje specialområde skulle vara på den högsta nivån. Forskaren är den bästa experten i sitt eget ämne och måste ha friheten att publicera i den publiceringskanal som hon/han anser lämpligast. Den för ändamålet lämpligaste kanalen kan även vara på nivå 1 eller till och med oklassificerad. Merparten av de klassificerade publiceringskanalerna är på nivå 1, så med ryms många högklassiga, relevanta serier som publicerar vetenskaplig forskning.
 

Åren 2015–2016 delas 13 procent av universitetens basfinansiering ut på basis av publikationer. I beräkningen används de tre föregående årens publikationer. Publikationerna poängsätts enligt publikationstyp och Publikationsforumsklass, och ett tre års medeltal av publikationspoängen som universiteten producerat räknas ut. En penningsumma som motsvarar en andel på 13 procent delas med totalantalet publikationspoäng som universiteten producerat, varvid värdet av en publikationspoäng fås. Varje universitets andel av finansieringen fås genom att multiplicera antalet publikationspoäng som universitetet producerat med publikationspoängens värde.

I tabellen nedan kan man granska vilket års publikationer påverkar vilket års finansiering. I tabellen betecknar eurotecknet betalningsåret, likhetstecknet betecknar beräkningsåret och plustecknen de år från vilka publikationer är med i ifrågavarande beräkning. Finansieringsandelen för år 2016 beräknas t.ex. år 2015 och den grundar sig på medeltalet publikationer från åren 2012, 2013 och 2014.


 

Utöver vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga konferenser innefattar Publikationsforum-klassificeringen också vetenskapliga bokserier och bokförläggare. Klassificeringen täcker alltså likaväl inom humanvetenskapernas publikationsverksamhet viktiga vetenskapliga samlingsverksartiklar och enskilda verk som tidskriftsartiklar. I finansieringsmodellen får enskilda verk fyra gånger större vikt än artiklar, så modellen beaktar den större arbetsmängden som enskilda verk kräver jämfört med en artikel.

I nuvarande finansieringsmodell delas publikationer som utkommit i internationella och inhemska publiceringskanaler inte i skilda kategorier, och viktkoefficienten för nivåerna 2 och 3 är lika stor.

Till Publikationsforumsnivåerna 2 och 3 har i huvudsak förts internationella vetenskapliga forum, vilkas vanligaste publiceringsspråk är engelska. Inom humanvetenskaperna har till nivå 2 likväl godkänts 22 inhemska finsk- eller svenskspråkiga publikationsserier och tre bokförläggare, som täcker forskning rörande det finländska samhällets, den finländska kulturens eller historians särdrag möjligast brett. Fast antalet finsk- och svenskspråkiga publiceringskanaler på nivå 2 är mycket mindre än engelskspråkiga, utges en avsevärt stor del av de inom humanvetenskaperna producerade finskspråkiga kollegialt granskade publikationerna i dessa.

Om t.ex. årens 2011–2014 publikationer granskas, motsvarar andelen finskspråkiga artiklar och böcker som inom samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper placerar sig på nivå 2, andelen finskspråkiga av alla kollegialt granskade publikationer.


 

I Publikationsforum-klassificeringen bedöms vetenskaplig kvalitet – och vetenskap är internationellt. Nivån återspeglar inte nödvändigtvis forskningens samhälleliga genomslagskraft, men det är inte heller Publikationsforumets syfte. Förstås är det inom humanvetenskaperna inte nödvändigtvis meningsfullt att bedöma vetenskaplig och samhällelig relevans var för sig. Att leta efter denna balans lämnas för sakkunnigpanelerna att avgöra.
 

Frågor beträffande publikationstyper

För konferenspublikationernas del lönar det sig att först begrunda publikationstypklassificeringen: är det fråga om publikationstypen ”referentgranskad artikel i en konferenspublikation” (A4) i UKM:s datainsamling? Om artikeln har publicerats i en vetenskaplig tidskrift eller tidskriftens specialnummer, fastställs ”originalartikel i vetenskaplig tidskrift” (A1) som publikationstyp, även om artikeln baseras på ett papper presenterat vid konferensen. Om konferensen är ett engångsevenemang, som resulterar i att ett vetenskapligt samlingsverk tillkommer, är det fråga om en ”referentgranskad artikel i ett vetenskapligt samlingsverk” (A3). ”Referentgranskad artikel i konferenspublikation” (A4) innefattar endast kollegialt granskade hellånga artiklar som utkommit i en regelbundet återkommande konferens publikation. Publikationstypen A4 är typisk inom datavetenskap och teknik, inom andra områden motsvarar publikationer som baseras på konferenspresentationer bättre publikationstyperna A1 eller A3.

En kollegialt granskad konferensartikels (A4) Publikationsforum-klass bestäms i första hand utgående från nivån av den regelbundet återkommande konferensen som utgett den. Om konferensen inte hittas i publiceringskanaldatabasen, bestäms nivån utgående från publikationsseriens ISSN-nummer. Om ISSN-nummer inte hittas, bestäms nivån utgående från ISBN-nummer och förläggarens namn.

Konferenser bedöms för att konferensartiklarnas nivå inte nödvändigtvis kan bestämmas tillräckligt exakt utgående från nivån på omfattande publikationsserier eller bokförläggare. Inom teknik och datavetenskaper regelbundet återkommande konferenser är med journaler jämförbara viktiga vetenskapliga publiceringskanaler, till vilka söks in genom att skicka en fullständig skriftlig version (full paper) av konferensföredraget för granskning. På grund av detta har panelerna för datavetenskap och el-, automations- och telekommunikationsteknik (panelerna 2 och 9) möjlighet att klassificera konferenser på annan nivå än serien eller förläggaren som fungerar som konferensens huvudsakliga publiceringskanal. Då lagras konferensen i Publikationsforumets databas med evenemangets etablerade namn och som publiceringskanaltyp antecknas ”konferens”.

I Publikationsforumet bedöms inte engångsevenemang och varje års konferens listas inte heller skilt för sig. Detta gäller också oregelbundna evenemang av typen ”joint conference”.

Förutom i tekniska vetenskaper och datavetenskap representerar konferensföredragen inom de flesta vetenskapsområdena typiskt en mellanfas vid publiceringen av forskningsresultat. Av konferensartiklar kan t.ex. tidskrifters specialnummer eller samlingsverk sammanställas. Sådana publikationer markeras i UKM:s publikationsdatainsamling endera som tidskriftsartiklar (A1, A2) eller som samlingsverksartiklar (A3). Abstrakt av konferensföredrag, utvidgade abstrakt (extended abstracts), posters eller Powerpoint-presentationer beaktas inte i publikationsdatainsamlingen.

OBS! Behandlingsprinciperna för konferenser ändrades i juni 2016. Läs mer i meddelandet (på finska).

Vetenskapsområdenas olika publiceringskulturer och -praxis strävas att beaktas i Publikationsforumet. En betydande andel av humanisternas och samhällsvetarnas publikationsproduktion är vetenskapliga sammelverksartiklar och monografier. Eftersom det i Publikationsforumet inte har ansetts meningsfullt att lista och bedöma tusentals utländska bokserier, har bokförläggaren getts en nivåklass. Däremot har de inhemska vetenskapliga bokserierna klassificerats, och böcker utgivna av ett finländskt förlag får en nivå i första hand enligt serien. Bokförläggare har även klassificerats till nivå 3 fr.o.m. år 2015 (tidigare bara till nivåerna 1 och 2).

Bokförläggaren behöver inte utge enbart vetenskapliga böcker för att komma med i klassificeringen. Förläggaren bör ändå vara specialiserad på vetenskaplig förlagsverksamhet och för vetenskapliga böckers del (A3, C1) ska kriterierna angående kvalitet och kollegial granskningspraxis enligt nivå 1 uppfyllas i dess verksamhet.
 

Frågor beträffande sökning av och förslag på publiceringskanaler

Publiceringskanalernas bibliografiska uppgifter måste granskas och tid för panelernas bedömningsarbete reserveras, för det kommer hundratals nya förslag under året. På grunda av detta tar behandlings- och bedömningsprocessen av föreslagna publiceringskanaler någon månad. Vi ber att ge förslagen via webblanketten, varvid de lagras direkt i databasen med motiveringar.

En tom beteckning betyder att publiceringskanalen är under bedömning som bäst, och den har inte ännu getts en nivå. När bedömningen blivit klar kan nivåerna granskas via databassökningen.

Granska att du har skrivit namnet på publiceringskanalen rätt och att det inte finns onödiga avgränsningar i din sökning. När en serie söks är det enklast att använda ISSN-numret och när en konferens söks konferensens kortform, varvid möjliga varianter av namnet inte orsakar problem. Du kan också ladda ner alla publiceringskanaler i en Excel-tabell.

Om publiceringskanalen du söker inte ännu har bedömts i Publikationsforumet och du anser att den uppfyller kriterierna för en vetenskaplig publikation, kan du föreslå att den tilläggs via webblanketten.

Bekanta dig med Publikationsforumets klassificeringsgrunder.

Om publikationsserien eller förlaget som du representerar uppfyller kriterierna för nivå 1, kan du föreslå att den läggs till. Kontrollera att det på publiceringskanalens webbsidor finns all information som är nödvändig för bedömning: redaktionsrådets sammansättning, praxis för kollegial granskning, åtminstone några textexempel. Publikationsserier som föreslås bör ha ISSN-nummer och bokförläggare ISBN-nummer.

Om du finner att publiceringskanalen inte uppfyller kriterierna för vetenskaplighet, är det inte motiverat att föreslå att den tilläggs i Publikationsforumet. Förslag som beträffar t.ex. tidningar, bloggar och dylika kanaler behandlas inte alls.

Uppdaterad 26.10.2016